Publicerad 13 november 2025 i Huvudstabladet
Regeringen vill minska vården för papperslösa. SFP:s Henrik Wickström gläds över att regeringens förslag urvattnades.Regeringen vill minska möjligheterna för papperslösa personer att få vård i Finland. Det är en skärpning av lagen. År 2023 breddade regeringen Marin rätten för papperslösa att få inte endast akut vård utan även nödvändig vård.
Om förslaget går igenom behöver välfärdsområdena inte längre ge icke-brådskande vård som bedöms vara nödvändig till personer som är medborgare i länder utanför EU och som inte har rätt att vara i Finland. I fortsättningen skulle personer som inte har tillstånd att vara i Finland endast berättigas till brådskande vård.
Lagförlaget har delat riksdagen . När den behandlades i grundlagsutskottet klarade utskottet inte av att enas vilket man strävar efter.
Regeringens ursprungliga förslag har ändå mjukats upp av riksdagen. Först skulle endast gravida och minderåriga få nödvändig vård. Men efter behandling i riksdagens utskott föreslås det att även eftervården av gravida säkras och att rättigheterna för personer med funktionsnedsättning tryggas.
Dessutom finns det en skrivelse om att läkare i sista hand ska avgöra vårdbehovet, samt att en individuell bedömning av vårdbehovet ska komma i första hand.
SFP:s representant i utskottet Henrik Wickström är nöjd över att lagförslaget urvattnades ytterligare i samband med utskottsbehandlingen och i praktiken inte leder till någon förändring.
– Inom vården finns det riktiga problem att lösa. Jag hoppas vi kan sätta fokus på de riktiga utmaningarna som finländarna har framom ideologiska lagar som denna, säger Wickström.
Samlingspartiets riksdagsledamot Maaret Castrén som är professor, läkare och tidigare direktör på HUS, är inne på samma linje.
– Det som ändrar är pyttepyttelite. Den enstaka läkaren gör ändå en bedömning av vårdbehovet utgående ifrån patientens situation.
Castrén, som också är aktiv i lokalpolitiken i Helsingfors, säger att staden kommer fortsätta ge vård till papperslösa även om staten inte längre betalar för det. I dag ska majoriteten av de mellan 3000–4000 papperslösa personerna befinna sig i Helsingfors och huvudstadsregionen.
– I Helsingfors har vi bestämt att vi kommer ta hand om papperslösa precis som hittills.
Att skriva en lag som går igenom exakt hurdana patienter som behöver vård och ska få vård går inte, menar hon eftersom det skulle vara omöjligt då situationerna är så omfattande och komplexa.
– Varje beslut utgår utifrån den enstaka patientens helhetssituation.
Oppositionspartierna är kritiska. Utskottsmedlemmar från Gröna, SDP, Centern och Vänsterförbundet lämnade in en reservation mot förslaget. De ansåg att lagen borde förkastas.
Gladast i utskottet verkar Sannfinländarna vara. Enligt dem är det rätt att skära ner i service för personer som befinner sig olagligt i landet, skriver partiets tre utskottsmedlemmar i ett pressmeddelande.
”Finlands högkvalitativa hälsovårdstjänster är i första hand avsedda för finländarnas behov samt för de invandrare som befinner sig i Finland av sakliga skäl. Finland ska inte erbjuda extra incitament för att stanna kvar i landet och utnyttja dessa tjänster på skattebetalarnas bekostnad” säger den sannfinländska riksdagsledamoten Pia Sillanpää
Öppna bild i helskärmsläge Riksdagsledamot Henrik Wickström är nöjd över att också papperslösa med funktionsnedsättning också beaktas i lagförslaget.
Maaret Castrén 