HUS tvingas skära ned sin budget med motsvarande 1 200 sjukskötares årslöner om Finansministeriets lagförslag går igenom.
Finansministeriet publicerade i måndags ett förslag som kan slå hårt mot specialistvården i Nyland.
Ministeriet föreslår en ändring av finansieringslagen som successivt skulle sänka summan som välfärdsområdena får från staten.
Om den blir verklighet får Helsingfors och Nylands fyra välfärdsområden knappt 200 miljoner euro mindre år 2029 jämfört med i år. Räknat enligt antal invånare tas mest pengar från Helsingfors och västra Nyland.
Kommun- och regionminister Anna-Kaisa Ikonens (Saml) hemtrakt Birkaland skulle råka ut för en betydligt mindre nedskärning.
– Förslaget är inte alls trevlig läsning. Ministern verkar tänka att Helsingfors har så mycket överflödiga pengar att man kan finansiera övriga landets vård, säger Maaret Castrén (Saml), riksdagsledamot och medlem i HUS styrelse.
För vårdsammanslutningen HUS skulle ändringen innebära att över 60 miljoner euro, nästan tre procent, försvinner från budgeten. Summan är en uppskattning utifrån det faktum att HUS har fem ägare som avsätter cirka en tredjedel av sin budget vardera till specialistvård.
Omsatt i vårdkapacitet kan summan betyda att HUS tvingas säga upp 1 200 skötare eller lägga ned avdelningar.
Det skulle tvinga HUS att banta vårdutbudet, bedömer Maaret Castrén som tidigare var direktör för akutsjukvården i Nyland.
– Den vård vi ger måste ha hög kvalitet. Därför skulle vi tvingas välja vilken vård vi ger, och vilken vi inte ger. Cancerpatienter måste självklart opereras, men kan man se över till exempel steriliseringen av män?
HUS har de senaste tre åren minskat sin budget med mellan 50 och 140 miljoner euro.
Så sent som 2024 genomgick hela HUS personal på då drygt 28 000 anställda omställningsförhandlingar. Samma år stängde HUS förlossningsavdelningen i Lojo och flyttade kliniker från Raseborg till Helsingfors.
Helsingfors stad och HUS bedömer att de efter den nedskärning som ministeriet lagt fram skulle ha svårt att leva upp till det lagstadgade vårdlöftet.
– Det är inte fel att spara. Jag har sett hur pengarna används i den offentliga vården och kan konstatera att personalen borde skolas mer i ekonomiskt tänk. Det går alltid att kapa utgifter – frågan är bara vad det kostar för patienterna, säger Maaret Castrén.
Förslaget är på remiss till mitten av mars. Därefter ska regeringen fortsätta förhandla om lagförslaget. Det är tänkt att träda i kraft nästa år.
Maaret Castrén 